Historik

1600-tal Thomas van der Noot

Palatset har fått sitt namn efter dess byggherre, holländaren Thomas van der Noot. Han kom till Sverige som ung med sin mor på 1650-talet och gifte sig med en svensk adelsfröken. Paret köpte 1670 en stor tomt här på Södermalm som sträckte sig från Maria kyrka ner till dåvarande Fatbursjön vid Södra stations-området. Arkitekt till Palatset är Jean de la Vallé, som också ritat bl.a. Riddarhuset och Katarina kyrka, och med hjälp av dåtidens expertis lät man uppföra Palatset, som stod klart 1674.

Thomas van der Noot var officer och deltog i flera fältslag i Europa, dess värre stupade han redan år 1677 och familjen lämnade Palatset, som dock var kvar i familjens ägo under hela 1600-talet. Palatset fungerade då som en ambassad åt det Holländska sändebudet.

1700-tal Carl-Michael Bellman

Under 1700-talet var Palatset privatbostad åt flera förmögna familjer. Bl.a. bodde familjen Martville här, vars son var lekkamrat med Carl-Michael Bellman som bodde alldeles i närheten. Det sägs, även omskrivet i Fredmans epistlar, att det var här i van der Nootska Palatsets vinkällare som Bellman tog sitt första rus.

Under 1700-talet höjdes taket på Palatset och gav plats åt en vindsvåning. Mot slutet av 1700-talet lämnade de förmögna familjerna Palatset.

Södermalm började förtätas och förslummas och Palatsets tomtyta börjades styckas upp.

1800-tal Glädjehus & Fäktklubb

1800-talet var Palatsets värsta århundrade, renoveringsbehoven var överhängande och inga pengar fanns. Palatset användes till många olika verksamheter, bl.a. har det inhyst den Åbomska flickskolan, varit gymnastik- och fäktningslokaler, en tobak- och cigarrfabrik där tobaksprodukter torkades och förädlades så att flera av de ursprungliga stuckatur-taken av bröderna Giovanni, vilka också arbetade på Drottningholms Slott, förstördes.

Det påstods att delar av Palatset var uppdelat som enkla bostäder, det fanns en ölstuga och under en period även glädjehus. Källaren inhyste en kol- och kocksbod. Mot slutet av 1800-talet var nästan hela tomten avstyckad och bebyggd med hyresfastigheter. En byggmästare köpte Palatset med avsikten att riva det och istället bygga flera nya fastigheter.

1900-tal

1900-talet skulle komma att bli Palatsets renässansperiod. Från att under flera århundraden slitits ned av olika verksamheter och i slutet av 1800-talet beläggas med rivningsförläggande, kom istället Palatset genom Jean Janhsons förtjänst att genomgå en fantastisk renovering, som till stora delar kan beundras än idag.

Stockholms Spökhus

Juvelerarens hustru

Vem går igen i van der Nootska palatset? Folkfantasin har ett oväntat svar: sjöjungfrun Melusina. Hon tar sig ett bad där varje natt. Melusina förekommer i en fransk folksaga. Hon var kungadotter och drabbades av en förbannelse: varje söndag förvandlades hon till sjöjungfru. Förbannelsen kunde hävas först när hon fött tolv barn med en make som inte kände till Melusinas hemlighet. Hon gifte sig med en greve och hann föda tio barn. Men så en dag blev greven nyfiken på vad hustrun höll på med vareviga söndag.

När han ertappade henne med fiskstjärt försvann hon in i skuggornas värld, allt enligt sagan. Som väl bör gå att ta lätt på. Så hur i all världen hamnade Melusina i van der Nootska palatset?

Förklaringen är utsmyckningarna på husets ytterfasad. Högst upp finns två sjöjungfrur, som syftande på husägaren Thomas van der Noots förflutna. Han var holländare (från Brabant) och en van sjöfarare.

Någon kan ha hört historierna om spöket, sett sjöjungfrurna på fasaden och dragit sig till minnes folksagan.

Badande sjöjungfru

Även fru Jansson går igen.

Hon var gift med juveleraren Jean Jahnsson som ägde van der Nootska vid sekelskiftet. När Jean Jahnsson övertog palatset för 125 000 kronor år 1901 lär rummet bakom biblioteket ha varit igenmurat, Jean Jahnsson lät öppna det och inreda det som sitt privatrum. Där sägs det att han hade flera kvinnohistorier vid sidan om, så det sägs att hon spökar i grämelse över hans otrohet.

Något rör sig nog bestämt i van det Nootska palatset. Allt tyder på att det är ett spöke med klass, eftersom det öppnar dörrar eller är det kanske det är friherre van der Noot själv?